Varför håller ett barn för öronen på ett barnkalas medan ett annat verkar krocka med allt med flit? Varför tycker vissa vuxna att en kliande lapp i tröjan är outhärdlig, eller blir lugnare under en tung filt? Svaret ligger ofta i sensorisk bearbetning, alltså hur hjärnan tar emot och tolkar information från sinnena.
Den här guiden förklarar de 8 sinnena, inklusive de mindre kända sinnena kroppsuppfattning och inre signaler. Den går igenom vad sensoriska bearbetningsskillnader och sensorisk bearbetningsstörning innebär, hur de yttrar sig vid autism, ADHD och hos högkänsliga vuxna, och hur sensoriska intryck kan hjälpa till med reglering.
Det korta svaret: vi har åtta sinnessystem, inte fem: syn, hörsel, känsel, lukt, smak, det vestibulära sinnet (balans och rörelse), proprioception (kroppsuppfattning) och interoception (inre kroppssignaler). Sensoriska bearbetningsskillnader innebär att hjärnan reagerar mer eller mindre starkt än vanligt på dessa intryck. Sensorisk bearbetningsstörning är en term som används när skillnaderna påverkar vardagen kraftigt, men det är ingen officiell diagnos i de största diagnosmanualerna.
Vad är sensorisk bearbetning?
Sensorisk bearbetning är hur ditt nervsystem tar emot signaler från dina sinnen, organiserar dem och omvandlar dem till en reaktion. För det mesta sker det utan att du märker det. Din hjärna filtrerar bort suset från kylskåpet, justerar din balans när bussen bromsar och talar om att du är hungrig innan du hinner tänka på det.
När den sensoriska bearbetningen fungerar annorlunda kan vanliga intryck kännas för höga, för skarpa eller för mycket, eller så kan de knappt registreras alls. Det påverkar hur lugn, fokuserad och bekväm en person känner sig under dagen.
De 8 sinnena
De flesta av oss lär sig om fem sinnen i skolan. Arbetsterapeuter och sensoriska forskare beskriver åtta sinnessystem, där tre sinnen som mest arbetar i bakgrunden har lagts till (STAR Institute).
| Sinne | Vad det gör | Exempel från vardagen |
|---|---|---|
| Syn (visuellt) | Tar in ljus, färg, form och rörelse | Att läsa, känna igen ansikten, lägga märke till flimrande ljus |
| Hörsel (auditivt) | Tar in ljud, volym och tonhöjd | Att följa ett samtal i ett bullrigt rum |
| Känsel (taktilt) | Registrerar struktur, tryck, temperatur och smärta | Att känna en etikett i kläderna, en kram eller kallt vatten |
| Lukt (olfaktoriskt) | Känner av dofter | Att känna doften av parfym, mat eller rök |
| Smak (gustatoriskt) | Känner av smaker | Att tycka om eller vägra vissa maträtter |
| Vestibulärt (balans och rörelse) | Känner av huvudets läge, rörelse och balans via innerörat | Att gunga, snurra, hålla balansen när man cyklar |
| Proprioception (kroppsuppfattning) | Känner av var kroppen befinner sig och hur mycket kraft man använder, via muskler och leder | Att gå i trappor utan att titta, att hålla i ett ägg utan att krossa det |
| Interoception (inre signaler) | Känner av vad som händer inuti kroppen | Att märka hunger, törst, full urinblåsa, hjärtklappning eller att man är varm |
Proprioception: kroppsmedvetenhetens sinne
Proprioception är sinnet som berättar var din kropp befinner sig i rummet, utan att du behöver titta. National Autistic Society beskriver det som att veta var kroppen är i förhållande till andra föremål (National Autistic Society). Receptorer i musklerna och lederna skickar hela tiden signaler till hjärnan om position, rörelse och tryck.
Proprioceptiv input kommer från aktiviteter där man trycker, drar, lyfter, kramar eller pressar mot kroppen, till exempel när man bär matkassar, klättrar, får en rejäl kram eller känner vikten av en tung filt. För många människor är den här typen av input organiserande och lugnande. Den hjälper kroppen att känna sina egna gränser och landa i ro.
Det här är den främsta anledningen till att vikt kan kännas så rogivande. När ett jämnt och stadigt tryck vilar mot kroppen stimuleras både känselsinnet och proprioceptionen, vilket gör dig mer medveten om din kropp och dess gränser. Arbetsterapeuter kallar detta djuptryck, och det är tanken bakom våra tyngdgosedjur.
Interoception: sinnet för kroppens inre signaler
Interoception är din förmåga att uppfatta kroppens inre tillstånd: att veta om du är hungrig, törstig, varm eller kall, behöver gå på toaletten, är sjuk eller har skadat dig (National Autistic Society). Det hjälper dig också att märka kroppens signaler när du känner känslor, till exempel en knut i magen när du är nervös eller ett bultande hjärta när du är rädd.
När interoceptionen fungerar annorlunda kan ett barn kanske inte märka att det behöver gå på toaletten förrän det är akut, eller så kan en vuxen inte inse att hen är orolig förrän känslorna redan har tagit över. Att lära sig att lyssna in kroppens signaler kan vara en viktig del av att hantera sina känslor.
Vad är sensorisk bearbetningsstörning?
Sensorisk bearbetningsstörning (SPD, från engelskans sensory processing disorder) är ett begrepp som används när svårigheter med sinnesintryck är så stora att de påverkar vardagen, till exempel när man klär på sig, äter, lär sig, sover eller umgås med andra. STAR Institute, som arbetar med sensorisk bearbetning, hänvisar till studier som tyder på att 5 till 16 % av barnen har symtom (STAR Institute).
Det är viktigt att veta att SPD inte är en officiell diagnos i de största diagnosmanualerna. American Academy of Pediatrics har rekommenderat att sensorisk bearbetningsstörning i regel inte bör diagnostiseras som en egen diagnos, eftersom det saknas en allmänt accepterad ram för hur den ska ställas. De påpekar också att sensoriska svårigheter är vanliga vid många tillstånd, bland annat autism, ADHD, utvecklingsrelaterad koordinationsstörning (DCD) och ångest hos barn, och att dessa alltid bör tas med i bedömningen (American Academy of Pediatrics, 2012).
Det gör inte upplevelserna mindre verkliga. Många tycker att det är till hjälp att prata om skillnader i sensorisk bearbetning, och en arbetsterapeut kan bedöma sensoriska behov och föreslå praktiska strategier, oavsett vilken etikett som används.
Över- och underkänslighet i sinnena
Sensoriska skillnader brukar delas in i två huvudmönster, och samma person kan ha båda, beroende på sinne.
- Överkänslig (hyperkänslig). Intrycken känns för starka. Ljud kan göra ont, ljus kan kännas bländande, kläder kan klia och vissa matstrukturer kan vara outhärdliga. Personen kan undvika platser med mycket folk eller hålla för öronen.
- Underkänslig (hypokänslig). Intrycken registreras knappt, så personen söker efter mer av dem. Hon eller han kan längta efter rörelse, krascha in i saker, tugga på föremål, älska hårda kramar eller inte märka smärta eller temperatur.
Sensorisk bearbetning vid autism
Sensoriska skillnader är mycket vanliga vid autism, och över- eller underkänslighet för sinnesintryck ingår i diagnoskriterierna. National Autistic Society förklarar att autistiska personer kan uppleva intryck från sinnena på ett annat sätt än andra, och att vissa miljöer kan vara särskilt utmanande, framför allt de med mycket sinnesintryck som man har små möjligheter att kontrollera.
Stimming, till exempel att gunga, flaxa med händerna eller nynna, är ofta ett sätt att hantera sinnesintryck.
Sensorisk bearbetning vid ADHD och hos vuxna
Många med ADHD beskriver också sensoriska överkänsligheter eller ett starkt behov av rörelse och sinnesintryck. Sensoriska skillnader gäller dessutom inte bara barn eller personer med en diagnos. Vissa vuxna har alltid blivit störda av ljud, ljus eller material, eller blir lugnare av fast tryck, utan att någonsin ha haft ett ord för det. Om du förstår din egen sensoriska profil kan det bli lättare att planera dagen, hemmet och arbetet utifrån det du behöver.
Vad är sensorisk överbelastning?
Sensorisk överbelastning uppstår när hjärnan får fler sinnesintryck än den kan bearbeta. Det kan utlösas av en enda intensiv sak, till exempel ett brandlarm, eller av många små saker på en gång, till exempel i en full butik med musik, skarpt ljus och starka dofter.
Autistiska personer har beskrivit tecknen på sensorisk överbelastning som att inte tala eller kommunicera, verka avstängd, ha svårt att fokusera, stimma, gå av och an eller gunga, vara känsligare än vanligt samt ha starka fysiska och känslomässiga reaktioner som att gråta, skrika, springa iväg eller värja sig mot beröring (National Autistic Society). Om överbelastningen inte lindras kan den leda till en meltdown eller shutdown.
Så kan du stödja sensoriska behov
Målet är inte att ta bort allt sensoriskt intryck, utan att hitta rätt mängd och typ för varje person. Här är några idéer som många upplever hjälpsamma:
- Minska det som överväldigar. Hörselskydd eller brusreducerande hörlurar, solglasögon eller mjukare belysning och kläder utan etiketter.
- Tillför lugnande intryck. Djuptryck från en kram, ett tyngdgosedjur eller en tyngdtäcke, att trycka mot en vägg eller att bära något tungt.
- Ge utrymme för rörelse. Gungning, vaggande rörelser, promenadpauser eller en balanskudde för personer som söker vestibulära intryck.
- Skapa en lugn plats. Ett tyst hörn med dämpat ljus och mjuka material där man kan varva ner och återhämta sig.
- Planera i förväg. Besök myllrande platser när det är lugnare och lägg in pauser efter krävande aktiviteter.
National Autistic Society nämner tyngdtäcken bland sådant som autistiska personer har upplevt som hjälpsamt, och påpekar att Royal College of Occupational Therapists rekommenderar att en arbetsterapeut bedömer användningen, så att du kan göra ett välgrundat val.
Så passar tyngdgosedjur in
Ett tyngdgosedjur samlar proprioceptiv och taktil input i en liten, portabel följeslagare. Den mjuka pälsen ger händerna något att stryka över, och tyngden som vilar i knät eller mot bröstet ger ett milt, jämnt tryck. Våra tyngdgosedjur är fyllda med glaspärlor i sex fack, så att tyngden fördelas jämnt medan du kramar, kramar åt eller håller i dem.
Ett tyngdgosedjur är ett hjälpmedel för trygghet och välbefinnande, inte en behandling. Våra gosedjur passar från 3 års ålder, förutsatt att ditt barn själv kan lyfta bort och flytta gosedjuret. Barn bör använda dem med en vuxen närvarande och lägga undan dem innan de somnar. Följ alltid de medföljande säkerhetsanvisningarna.
Vanliga frågor
Vilka är de 8 sinnena?
De åtta sinnena är syn, hörsel, känsel, lukt, smak, det vestibulära sinnet (balans och rörelse), proprioception (kroppsuppfattning) och interoception (uppfattning av kroppens inre signaler, som hunger, törst och temperatur).
Vilka är tecknen på sensorisk bearbetningsstörning hos vuxna?
Vuxna med skillnader i sensorisk bearbetning kan uppleva ljud, ljus, dofter eller material som överväldigande, undvika platser med mycket folk, känna sig utmattade efter hektiska dagar eller söka starka intryck, till exempel åtsittande kläder, tunga filtar eller ständig rörelse. Om det påverkar vardagen kan en arbetsterapeut eller läkare hjälpa till.
Är sensorisk bearbetningsstörning en form av autism?
Nej. Skillnader i sensorisk bearbetning är mycket vanliga vid autism, men de kan också förekomma vid ADHD, ångest och hos personer utan någon diagnos. Att vara sensoriskt känslig betyder inte att man är autistisk.
Varför känns tyngd lugnande?
Ett jämnt tryck stimulerar känselsinnet och proprioceptionen, vilket ger hjärnan tydlig information om var kroppen befinner sig. Många upplever detta som strukturerande och lugnande, och beskriver det som att bli omfamnad på ett tryggt sätt.
Kan man växa ur sensoriska svårigheter?
Vissa barn blir mindre känsliga när de växer och lär sig strategier för att hantera dem, medan andra har kvar sina sensoriska skillnader som vuxna. Med förståelse och rätt anpassningar kan de flesta hitta sätt att leva bekvämt med sin sensoriska profil.
Förstå sinnena, hitta lugnet
Sensorisk bearbetning påverkar hur vi upplever vår kropp, vårt hem och världen omkring oss. När du känner till alla åtta sinnen, särskilt proprioception och interoception, börjar många reaktioner bli begripliga: behovet av att hålla för öronen, längtan efter en rejäl kram eller det plötsliga lugnet under något tungt. På Brease är vårt uppdrag att föra in vila, lindring och äkta trygghet i vardagen, och ett stadigt, mjukt tryck kan vara ett sätt att ge sinnena det de behöver. Utforska våra tyngdgosedjur för barn och tyngdgosedjur för vuxna och hitta det som känns rätt att hålla i.
Observera: alla bearbetar sinnesintryck på olika sätt, och inte alla förslag i den här guiden passar alla. Den här artikeln är allmän information och ersätter inte råd från en läkare, arbetsterapeut eller annan vårdpersonal.